Kallbadhuset vid Lindö

Har nu hittat en något sämre bild på kallbadhuset i småbåtshamnen. Kallbadhuset var beläget rakt ut från Medvindsgatan. Bilden hittades i en bok "Beskrivning av Norrköping" från 1935.

Lindös första transformator.

När man närmar sig Lindö från stan så är det första man ser en stor ladugård och bredvid den ett torn som kan vara vad som helst. Sanningen är att du ser Lindös första transformator. Den är byggd i murat tegel och syns på långt håll. Den byggdes 1916 då fanns det en del stora sommarhus som ville ha elektriskt ljus i sina bostäder. Efter ett besök på stadsarkivet kunde vi se att den första personen, som fick el, var en herr Beckman boende i Beateborg på Lindöhällsvägen. Detta skedde 12 aug. 1916.
Några andra som fick lite ljusare var Konsul Göhle Villa Göhle, August Werner, Arkitekt Gustaf Paulsson  boende i Kullen på Skårvägen, E.A.Eriksson  Erikshäll, Apotekare Axel Eriksson Högås, H.Blom Disponent, Handlare Andersson Mariendal. Det dröjer innan Lindö Gård som var granne med transformatorn blev ansluten till elnätet. 

Seglargatan

Här ses Seglargatan strax före att byggandet kom igång 1968 Foto: Hans Olof Somdal

Maysbo

Här en bild från Maysbo Bergagatan, här bodde Walter Pfändtner med fru. Bilden tagen 1925 eller -26.

Bilden nedan ser vi Pappa Walter och jag Kurt och min syster May stående i potatisåkern.

Fotograf okänd.

Bilderna skänkta av Miroslaw och Krystina Gendera

Lindö småbåtshamn

Fotograf okänd

Lindökonfirmander

Konfirmander 1958
Bakre raden från vänster: Ronny Karlsson, Anton Norrman, Göran Tunesson, Jan Aspegren, Leif Svensson, Kent Landblom, Anders Andersson, Urban Björkert, Bo Selander

Mittenraden från vänster: Anders Nilsson, Ingemar Karlsson, Bo Nilsson, Mait Karlsson, Kerstin Sörensen, Inger Andersson, Pastor Nils Aspegren, Berit Karlsson, Marian Nord, Monica Malmberg, Rolf Walla, Börje Lindmark, Bertil (Qarlzon)Karlsson.

Främre raden från vänster: Anncharlott Österberg, Inger Aronsson, Lillemor Lager, Mona Andersson, Ellen Conradi, Birgitta Sandstedt.

Översiktsbild på Lindö

Ännu en översiktsbild över Lindö, vägar som Pampusvägen, Bråviksvägen och Travbanevägen är synliga. Vägen längs ner till vänster har vi inte kunnat identifiera. Bilden är från början av 30-talet.

Leratorpet från 70 och 80-tal

Leratorpet 1974
Leratorpet 1984

Här ser vi några bilder från Leratorpet från 1974 och 1984. Det är troligtvis farfar Harry som tagit bilderna, säger Niklas Baldeus som skänkt oss dessa bilder.  Tack så mycket.

Bild från Oskarsskolan

En gruppbild från Oskarskolans skolkök 1928. Längs till vänster i främre raden sitter Wera Johansson. Wera bodde på Pampusvägen 63. Vilka de övriga Lindötjejerna är vet vi inte. Du kanske känner någon? 

Fotograf okänd.

De fyra tappra

Kalle krigar står det på baksidan av kortet, men vilken Kalle det är framgår inte. Vet du vem Kalle är? Hör av dig till oss. Kortet taget under senare delen av andra världskriget. Bilden troligtvis tagen nere vid småbåtshamnen i Lindö.                                                                                             Fotograf okänd.

Lindöbussar årgång 1922

Lindöbussar på några slitna bilder från 1922, ja det var så här det började med Lindötrafiken. Finns mer att läsa om busstrafiken i underliggande flikar.

Instruktionsskylt

Instruktionsskylt i begynnelsen av det elektrifierade hemmet.

"Kråka på torget

"Kråka" Gideon Ringborg i försäljningstagen på Nya Torget. Bilden troligtvis från slutet på 50-talet. "Kråka" var det sista originalet i Norrköping och bodde på Lindö. 

Den  stora eken

Den stora eken fanns snett emot BSS klubblokal på Bråviksvägen och togs ned av misstag. En tjänsteman vid kommunen beordrade att eken skulle tas ned. Men detta var olagligt och vad ryktena säger fick tjänstemannen sparken på stående fot när det blev känt att eken hade fällts. Bilden troligen från början av 60-talet. En del av eken forslades till dagiset Jollen på Du Rietzvägen och blev ett populärt klätterobjekt och finns kvar ännu idag.           
                                                                                                                               Okänd fotograf

Foto: Bertil Qarlzon

Lindös första post

Kort historia om posten i Lindö

Den 16 dec. 1927 öppnades poststationen Lindö Villastad i det rödmålade huset på Lindöhällsvägen 20, nuvarande nr 34. Postföreståndare var fru Maria Karolina Östling, som även förestod telefonstationen. Hon hade denna tjänst till 1932, då Emil Fridolf Thåvén, som också hade speceriaffären och café Roshyddan, tog över. Redan den 1 okt. 1933 blev det ny postföreståndare, nämligen kamrer K F Bentzén, som hade denna syssla till sin död 12 okt. 1939. Från 1 nov. samma år blev dennes hustru Margit Bentzén, senare omgift till efternamnet Elfstrand, postföreståndare och hade denna tjänst till den 1 juli 1954, då Nina Sjögren tillträdde. Efter henne har från 1 maj 1970 fru Lilian Broman denna befattning.

Den 1 jan. 1938 ändrades poststationens namn till Norrköping 7. Efter att ha fått hämta posten i fack fick Lindöborna den 1 sept. 1934 lådbrevbärning och ända fram till 1966 skedde sortering och utbärning från Lindö. Numer utgår ju all post och sortering från Norrköping 1. Den första brevbäraren hette J A Rosenblad och var trädgårdsmästare. Hans son, Karl Rosenblad, övertog senare utbärningen och som nummer tre i raden kan nämnas K G Lennart Johansson. Lönen utgick under dessa första år med kr 2.10 per tur under vinterhalvåret och med kr 2.50 på sommaren.

 Uppgiftslämnare Karl Rosenblad

Ringborgs eftertädare

Bild på Ringborgs efterträdare tagen någon gång i slutet på 60-talet. Affären låg på Lindöhällsvägen 21, på samma tomt som Lindös första post.

Foto: Bertil Qarlzon

Författaren Yngve Aldhagen

Bild på Yngve Aldhagen tagen i arbetsrummet i Lindö på Pampusvägen.

Foto: Bertil Qarlzon

Skriftställaren, lyrikern och prosaförfattaren Yngve Aldhagen, Lindö 1927-1997.

Han föddes i Strångsjö i Sörmland. Innan han på 1960-talet flyttade med sin familj till Lindö.
Yngve Aldhagen medverkade i tidningar och tidskrifter och gav ut drygt trettiofem böcker, de fyra fem första med motiv från Strångsjö.

I flera senare böcker bildar sörmländska miljöer bakgrund till hans författarskap, bland andra "En lanthandlares dagbok", en dokumentation av handlanden Stig Andersson i Julita.
I boken "Klockorna sjunga i Östgötaland" har han dokumenterat inskrifter i kyrkklockor. Verket har följts av liknande om klockinskrifter i Sörmland, Dalarna och Värmland.
Han har också gett ut guideböcker om kyrkor i Sörmland, Småland och på Öland samt skrifter om altarprydnader. I början av 1980-talet gjorde han en kulturinsats då han uppmärksammade Vikbolandsskalden Helge Wisting och hjälpte honom med radioframträdanden och diktpublicering. Han har också porträtterat kända profiler i Sverige och Östergötland.

Yngve Aldhagen var medlem i Sällskapet Thalias vänner, Albert Engström-sällskapet, Evert Taube-sällskapet och Dan Andersson-sällskapet. Han var också medlem i Lions Club. Främst var han förknippad med kultursällskapet Arioso, som han bildade 1981. Året innan hade han instiftat sällskapet Arioso i Katrineholm.

 

 

Ångbåtsbryggan

Den gamla ångbåtsbryggan i Lindö finns fortfarande kvar. Den byggdes 1903. Hit kom posten från Stockholm för att delas ut i vårt samhälle en gång i tiden. Bryggan har dock under åren lidit stor skada, underhållet har under senare tid varit obefintlig. De senaste underhållsarbetet som gjort var efter höststormen 1921. Numera är bryggan avstängd med ett stort stängsel för att förhindra människor att gå på densamma. Borta i skogen låg en serveringspaviljong och man kan skymta den svenska flaggan. Utmed skogskanten har numera några högre bostadshus byggts.

Fotograf okänd

Ballonghav

Anita Swärd glider fram i ett balonghav, vid ett av midsommarfirandena vid Abborreberg. Som Lindöbo bodde Anita och Lennart Swärd på Seglargatan. Bilden tagen någon gång under 1970-talet. 

Foto: Bertil Qarlzon

Knäcken

Lars "Knäcken" Sörensen född 1942, mekar för fullt hemma på Bråviksvägen 42, där nu hans syster Kerstin numera bor. Föräldrarna Gullan och Börje flyttade ut till Lindö 1939. Bilden troligtvis tagen i den senare delen av 1950-talet.

Vägnät vid oljehamnen

Påbörjat arbete med vägnätet vid oljehamnen på norra sidan av Lindökanalen.

Karta över Lindö Villastad

Kartan över Lindö Villastad i början av 1900-talet

Konsum

Denna bild är en interiörbild från Lindös sista Konsumbutik. Denna dag fick kunderna provsmaka på en del nya varor i sortimentet. Bilden troligtvis tagen 1972. Foto: Bertil Qarlzon

Gruppbild från Lindö kapell

Här ses en gruppbild av söndagskolebarn vid Lindö kapell, troligtvis i början på 50-talet. I bakre raden näst längst till höger ses pastor Nils Aspegren. Kanske någon känner igen sig?

Handmålad tapet

Ett utsnitt av handmålad tapet vid Abborrebergs servering föreställande Bosborens stränder.

Långresa

Ibland blev det ganska långa resor för de tävlande BKK-kanotisterna till olika tävlingställen i Sverige. Här ses några tävlande vid en lånad lastbil för att kunna transportera sina kanoter. Själva hade man sovsäckar som man lade ut i skogen under bar himmel. Bilden troligtvis från senare delen av 40-talet eller kanske i början på 50-talet.

Beateborg innan det revs

Ännu en bild på Beateborg som låg i hörnet av Lindöhllsvägen och Medvindsgatan i Lindö. Byggmästare Fritz I Petterson lät riva detta hus för att bygga nya på den tillhörande tomten. Den byggmästaren är vi inte glada åt. Huset borde ha renoverats och sparats för efterkommande generationer.  1944 bodde en stor grupp judiska flyktingar i huset, jag tror att de kom från Ungern. De reste senare vidare till Nordamerika.Bilden från slutet av 60-talet. 

Foto: Bertil Qarlzon

Flygplan på besök

Vera Johansson poserar här framför en flygmaskin som landat på isen och parkerat på insidan av den gamla ångbåtsbryggan, vid Lindöhamnen. Bilden från början på 50-talet.

Torpet Skogsäng

På bilden ses Torpet Skogsäng som låg strax ovanför den busshållplats som ligger vid parkeringen till dagens restaurang vid småbåtshamnen. Till höger ses det gamla kallbadhuset med sina torn. En byggnad som många hört talas om men inte sett.

Flygplan vid Lindö

Flygplan vid Lindöhangaren, som låg ungefär där dagens Restaurang Lindö ligger idag. Bilden troligtvis från 1950-talet.

Personal på Lindötrafiken 1945

Personal på Lindötrafiken, övre raden från vänster: Karl Andersson, Olof Aronson, Hilding Karlsson, Lennart Olsson, Hultberg. Nedre raden från vänster: Elving Petersson, Henning Jonsson, Bengt Karlsson, Sture Heinersjö, Allan Berg, Lave Lavesson och "Knoppen". Det var alltså de här herrarna som transporterade resenärerna mellan Lindö och Norrköping.

Lindö första skola, Rosendal

Ett konstverk över Lindös första skola, Rosendal. Skolan låg strax intill den nuvarande Lindöskolan.

Delar av fam. Peterson

Hilda Sofia och smeden Sven Peter Peterson tillsammans med några av sina barn framför Leratorpet

Minns du anslaget?

Detta anslag var varje villaägares ansvar att sätta upp i sitt hus och naturligtvis följa föreskrifterna annars kunde man få böter. Troligen från 40 eller 50-talet.

Anslaget skänkt av Kerstin Sörensen Olsson

Förberedande arbete

PÅ bilden ses arbetare på en flotte mitt ute i Lindökanalen, som håller på med förberedande arbete för dragning av färskvatten till Händelö. Bilden är troligen tagen i början på 60-talet.

Fotograf okänd

Vy från utsiktsberget

Vy från utsiktsberget mot Norrköpings stad. Det var på dessa gärden som byggandet på Lindö tog fart på 60-talet. I bakkant på fälten skymtar Händelövägen. I nedre delen av bilden ses det som en gång blev Skårvägen. Längst till höger om ladan ses del av ett litet hus som kan vara Lindös första skola, Rosendahl.

Leratorpet

Så här såg det ut vid Leratorpet på 1930-talet

Fotograf okänd

Bridgegänget på Lindö

En bild från Lindö restaurang på bridgegänget i Lindö IF, någon gång under 50-talet.
Övre raden från vänster: Harry Lagrestöm, Sven Bodén, Bertil "Max" Karlsson, Karl-Erik Nordling, okänd Pelle Nilsson, Holger Landblom, Nils Fransén , Eskil Östergren.
Nedre raden : Harry Andersson, Arne Brink, Bertil Petterson.

Kanske kan vi få hjälp med namnen som saknas, vet du vilka de är?

 

Fotograf okänd

Västerbyholms gård

VÄSTERBYHOLMS GÅRD, ligger på nordvästra delen av Händelö.

 Gårdens ursprungliga namn, Vaesterby kan härledas från dess geografiska belägenhet, väster om Händelö gård. ("Vestra garden uppa samma öne"). Ombildningen till Västerbyholm ägde av allt att döma rum i mitten av 1500-talet då gården blev säteri. Tillägget -holm var då ett populärt inslag i herrgårdsnamnen och ansågs höja statusen på gårdarna. Vissa variationer på stavning förekommer, förutom Vaesterby och Västerbyholm, t.ex. Västerby, Vesterbyholm, Wästerbyhålm och Westerbyholm.
Manbyggnaden är belägen på en höjdplatå och är inramad av omväxlande löv- och barrskog, ängs- och hagmark samt öppna odlingsytor. Intill byggnaden finns ytor med viss parkkaraktär.

Västerbyholms huvudgård var från begynnelsen och sannolikt fram till 1800-talets början belägen på en plats ca 1 km söder om den nuvarande. Liksom granngårdarna Händelö och Lindö blev Västerbyholm 1719 plundrad och nedbränd av ryska soldater på väg mot huvudmålet, Norrköpings stad.

Den första ägaren till denna egendom var troligen en kvinna vid namn Birgitta Magnusdotter och tiden är 1400-talets början. Hon hade genom arv kommit i besittning av ett mycket omfattande jord-och godskomplex vari bland annat granngården Händelö ingick.

 Idag är det Norrköpings kommun som äger gården. Där bedrivs idag ett behandlingshem för missbrukare.

Foto: Bertil Qarlzon

Händelö gård

Händelö gård har en lång historia och nämns i kända källor för första gången i ett gåvobrev från år 1322 då Ingegärd Svantepolksdotter övertog gården.

Händelö gård vandrade mellan kungliga och flera adliga ätters ägo fram till 1789 då redaren och grossisten Christian Ebersteins övertog gården. 1874 köptes den av textilmagnaten Herman Wahren, efter hans död behöll änkan Emelie egendomen fram till år 1901, då den övergick till Norrköpings stad.

Norrköpings stad (och senare kommun) arrenderade ut marken fram till år 1986, mellan 1986 och 1999 var här behandlingshem för drogmissbrukare. Sedan 1999 har byggnaderna stått tomma och ägorna har fått växa igen. Stora delar av ägorna är i dag övertagna av industrier och logistikföretag, här ligger till exempel Pampushamnen, Händelöverket och Agroetanol. Gårdsbyggnaderna ska i framtiden användas för ett miljötekniskt centrum.

Liksom hela Norrköping brändes Händelö gård ner av ryssar under Stora nordiska kriget år 1719 och återuppbyggdes. Dagens byggnad uppfördes 1850.

 Källa: Wikipedia, Foto: Bertil Qarlzon

Betande kor vid BSS

Betande kor, där vi idag ser segelklubbens (BSS) klubbhus vid Bråviksvägen. Bilden troligtvis från 40-talet.
 

Fotograf okänd